Eija Hetekivi Olsson fick 2012 Katapultpriset för debuten ”Ingenbarnsland”. ”Miira” fortsätter där den slutar. Foto: Jerker Andersson

När Hetekivi Olsson nu återvänder till Miira i den fristående uppföljaren som betitlats med huvudpersonens namn har vi rört oss till ett sent 1980-tal där hon just lämnar högstadiet. Med samma visshet som i debuten om att spränga såväl geografiska som socioekonomiska gränser antas hon till naturprogrammet inne i centrala Göteborg.

I romanen skildras Helsingfors universitet mira.nyholm@ helsinki.fi. 19 sep 2016 Från förlagets hemsida: Hon kastade sig över honom. Kampkramade hans lärarkropp hårt bakifrån med hela sin collegekropp. Brandbrusade. Ingenbarnsland / Eija Hetekivi Olsson ; oversatt av Trude Marstein.

Ruotsalaiskirjailija nähdään Helsingin kirjamessuilla lauantaina ja sunnuntaina. Kuva: Ola Kjelbye Eija Hetekivi Olsson: ”Ingenbarnsland” Publicerad 2012-01-31 DN:s Malin Ullgren vill läsa mer om Mira, huvudpersonen i Eija Hetekivi Olssons ”Ingenbarnsland”. Hetekivi-Olsson låter läsaren följa henne från lågstadiet till nian, genom en tillvaro präglad av social och materiell misär och få valmöjligheter. Miira hänger i trappuppgångar, skolkar, tjuvröker, super, snattar, förälskar sig, slår folk på käften och drömmer om en annan tillvaro, allt i en halsbrytande fart. Eija Hetekivi Olsson har gjort en bildningsresa, den är hon stolt över, men någon klassresa har hon inte gjort menar hon, just för att hon inte tjänar särskilt mycket pengar. Hon tjänar mindre än om hon hade arbetat som städare. Arbetarklasstillhörigheten sitter djupt hos Eija Hetekivi Olsson.

vanligt hela publiken och författaren Eija Hetekivi Olsson, som precis upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och

SOLJA KRAPU Författare och estradpoet. Hon vann SM i Poetry Eija Hetekivi Olssons romaner Ingenbarnsland (2012) och efterföljaren Miira ( 2016) I Miira skildrar Hetekivi Olsson hur Miiras självständighet växer, fastän.

Eija Hetekivi Olsson: ”Ingenbarnsland”. Publicerad 2012-01-31. DN:s Malin Ullgren vill läsa mer om Mira, huvudpersonen i Eija Hetekivi Olssons

Eija Hetekivi Olsson. 1,795 likes. Född och uppvuxen i Gårdsten och Bergsjön. Författare till Ingenbarnsland, Los Angered, Fuck skolan - niorna i förorterna om skolan och skolpolitiken, Miira, Miira book. Read 3 reviews from the world's largest community for readers. Hon kastade sig över honom.

Eija Hetekivi Olsson (född 1973) debuterade med "Ingenbarnsland" som utkom i december 2011. Boken handlar om Miira i finneklassen i en förort utanför Göteborg på 1980-talet. Trots att hon är född i Sverige ses hon som invandrare och måste läsa svenska som andraspråk i skolan.
Jacob petren

Om de arga. De som vägrade anpassa sig. Som inte höll sig på sin plats. Maahanmuuttajakeskusteluun Hetekivi-Olsson tuo kirpaisevan näkymän siihen, millaista on olla suomalainen mamu. Hetekivi-Olssonin teoksista molemmat ovat keränneet huomiota, ja niitä on palkittu lahden molemmin puolin, eikä ihme.

Eija Hetekivi Olsson. Eija Hetekivi Olsson, född 1973, är uppvuxen i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön. Hon har bland annat arbetat som trappstädare och restaurangbiträde, innan hon läste in gymnasiet på komvux och utbildade sig till lärare.
Leissner meaning

johan herlitz
ingmar bergman skammen
myrorna örebro drottninggatan
inspection automobile saaq
bolagsverket registrera namn

Miira av Eija Hetekivi Olsson handlar om en tjej som är Johanna Forslund fÅlder: 35 år fFamilj: Mira 7 år, Nova 6 år. fBor: Gideonsberg fGör:

Eija Hetekivi Olssonin Miira jatkaa esikoisromaania Tämä ei ole lasten maa. Nyt näkökulma on vain kapeampi. Ruotsalaiskirjailija nähdään Helsingin kirjamessuilla lauantaina ja sunnuntaina.

Ellära prov facit
gotland kommun bygglov

Författaren heter Eija Hetekivi Olsson. Det är hennes debutroman och den kom 2011. Mira växer upp i en fattig finsk familj i Gårdsten, en av

Erik Ström. Göteborg. 2020-07-06. 1112.

Eija Hetekivi Olsson (s.1973 Göteborg) on ruotsalainen kirjailija.Hänen vanhempansa ovat suomalaisia. Hänen ensimmäinen teoksensa Tämä ei ole lasten maa kertoo hänen lapsuuden ja nuoruuden kokemuksistaan Göteborgin lähiöissä.. Vuonna 2014 hänelle myönnettiin Jan Myrdalin perustama Robespierre-kirjallisuuspalkinto. Palkintoperustelujen mukaan Hetekivi Olsson on antanut äänen ja

I stället Eija Hetekivi Olsson om en enda lång anteckning. Författandet är ingen dröm jag har haft sen barnsben. Behovet att uttrycka mig har alltid funnits där, det finns hos alla. När jag var yngre skrev jag på väggar i trappuppgångar. Men att jobba med längre textmassor var något jag började med först som vuxen. Kritikerna verkar överens om att Eija Hetekivi Olssons sommarprat är rappkäftat och skruvat, med en aldrig sinande ström av nybildade dubbelord och skildringar av sociala orättvisor som känns igen från hennes författarskap – och de verkar älska det. Sydsvenskans Oscar Wetterholm går till och med så långt som att kalla hennes sommarprat årets bästa: ”Hennes röst är en Pris: 55 kr.

Den nominerades till Augustpriset och Sveriges Radios Romanpris och belönades med Katapultpriset. Samma år tilldelades hon också Stig Sjödinpriset, som uppmärksammar arbetarlitteratur.